Jag har ju tänkt att skriva en massa men blir aldrig av. Dem senaste dagarna har varit jobbiga, känslofyllda, tomma, ord, tårar och ett och annat skratt. Jag har känt mig helt konstig. Hela min värld har varit som en fantasi, en paralell värld. Känns det som.
I onsdags gick en vän bort, min pojkväns bästa vän. Jag hann inte känna han så länge, sen i augusti. Han var bara en bekant innan. Men det kändes som att vi hade kunnat bli jätte bra vänner. Alltså jag har inte lätt för människor, jag tycker inte om vem som helst. Har svårt att lära känna pga min socialfobi. Han hade också socialfobi, det är inte så ofta man lär känna någon annan med socialfobi. Men det kändes skönt att kunna prata med någon som verkligen förstod mitt problem med det sociala, någon som inte kom med absurda råd om hur jag kan göra fast dem egenligen inte vet hur det känns. Den kvävande känslan när man försöker vara social men det inte går, och bara helst vill försvinna ut i tomma intet.
Alltså det känns så sjuukt, jag kan fortfarande inte smälta det. Jag har inte riktigt fattat att han är död.
jag har ingen aning om vad jag ska skriva. Har inte mått så himla bra idag, mycket känslor som kommer upp ibland. Det känns bara så tungt ibland att leva men jag vet att jag måste få må dåligt för att veta hur det känns att verkligen mår bra. Som tur är är det inte alltid lika tungt längre som det var för bara lite mer än 2 år sen. Allting börjar ändå att ljusa nu för mig, och jag har mål i mitt liv. Vilket jag inte hade förut, det känns skönt..
**
Jag vet inte vad jag skulle göra utan min Mico, min älskade fina underbara kille. Vi har det faktiskt bra han och jag i vårat förhållande, klart vi har oförsonliga meningsskiljaktigheter ibland. Man kan inte alltid tycka lika om allting.
Hur kul skulle de vara lixom? Det är iallafall ingenting så stort att det blir världens problem.
Igår på lucia hade vi våran årsdag, <3 Min underbara lagade mat åt oss, åh han e så fin <3
Sitter framför datorn i min lägenhet, känner mig tankspridd. Även fast jag inte riktigt har någon aning om vad som rör sig i mitt huvud. Det känns bara som att det är lite kaos, men det är väl okej att det är så vissa dagar också. Gäller bara att sätta sig och rensa ur det som finns i skallen även om det bara är en massa rappakalja.
Blir väl antagligen lite lugnare då.
Ska försöka få ordning på mig själv nu och fortsätta att städa, blir film lite senare.. finns inget mysigare än när man städat och sedan lägga sig i soffan framför en bra film...
