Socialfobi
Kategori: Allmänt
Social fobi är att få ångest i olika sociala situationer eftersom man känner sig granskad. Denna ångest är starkare än den blygsel de flesta kan känna i vissa sociala situationer.
Hur vanligt är social fobi?
Social fobi förekommer hos cirka 10 procent av befolkningen. Social fobi brukar oftast debutera i 15-20-årsåldern och förekommer nästan lika ofta bland kvinnor som bland män.
Social fobi är att få ångest i olika sociala situationer eftersom man känner sig granskad. Denna ångest är starkare än den blygsel de flesta kan känna i vissa sociala situationer.
Hur vanligt är social fobi?
Social fobi förekommer hos cirka 10 procent av befolkningen. Social fobi brukar oftast debutera i 15-20-årsåldern och förekommer nästan lika ofta bland kvinnor som bland män.
Vanliga symptom
De drabbade får ångestsymptom då de utsätts för de situationer som upplevs som obehagliga. Besvären kan delas in i undergrupper; fysiologiska, tanke-, känslo- och beteendemässiga:
- Fysiologiska: rodnad, pulsökning, svettning, darrning, spändhet, illamående, andnöd osv.
- Beteendemässiga: undvika det obehagliga, sitta nära en utgång, ta kaffekoppen med bägge händerna (för att minska spill), vara tyst, undvika ögonkontakt osv.
- Tankemässiga: "de tycker jag är konstig", "de ser att jag är nervös", "alla skrattar åt mig" osv.
- Känslomässiga: till exempel nervositet, rädsla, pinsamhet, ilska.
Den drabbade oroar sig även ofta före en planerad aktivitet och grubblar efteråt, kring exempelvis hur det gick och vad som sades.
Dessa besvär kan leda till att den drabbade undviker och avbryter mycket som man egentligen vill, som studier, relationer, resor och uteliv. Detta begränsade
Varför utvecklas social fobi?
Det finns flera olika teorier och ett antal faktorer samverkar förmodligen.
Biologiska förklaringsmodeller
Ärftliga faktorer spelar viss roll i utvecklandet av social fobi. Ångest sätts ofta i samband med bland annat balansen av signalsubstansen serotonin i hjärnan. Så är även fallet vid social fobi. Det finns studier som tyder på att en del av hjärnan som kallas amygdala, som sätts i samband med rädsloreaktioner, är inblandad vid social fobi.
Evolutionsteoretiskt är det tydligt att se fördelen att vara medlem i en grupp och den rädsla som kommer av att riskera att bli impopulär och utstött ur flocken. De som blir kvar i flocken överlever i högre grad och får därmed fler barn och generna förs vidare. De biologiska/genetiska faktorerna kan dock inte ensamt förklara fobier.
Psykologiska förklaringsmodeller
Rädslor kan läras in genom individens erfarenheter, detta gäller även sociala rädslor. Detta kan till exempel ske på grund av olika förhållanden som otrygg hemmiljö och mobbing, men även olika specifika situationer som att man kommit av sig då man talat, andra fnissat och så vidare. Den sociala fobikern har ofta negativa tankar om sig själv, orealistiska krav på sina "sociala prestationer" och en negativ bild av vad andra tänker om en.
När man har blivit rädd för något börjar man ofta undvika detta. Undvikanden vidmakthåller problemet och rädslan dels genom att man känner sig lättad över att slippa och dels för att man inte får tillfälle att märka att det var ofarligt. Då den drabbade gjort något som varit obehagligt ältas ofta de negativa aspekterna, istället för att fokusera de positiva. Därigenom ökar och vidmakthålls obehaget.
